Montag, 25. Juni 2012

Julian Assange kommer att utvisas

Rune Lanestrand

25 juni 2012

Hoppas inte Julian Assange går i fällan och litar på en försäkran från den svenska regeringen om att han inte kommer att utlämnas till USA. Vad är en sådan försäkran värd när Sverige numera är lika nära lierad med USA som Israel.
Vad tror ni inte att den maktgalna Hillary Clinton och Vita Huset försäkrade sig om när hon nyligen besökte Sverige och skröt hejdlöst över Sverige utrikes- och säkerhetspolitik.
Särskilt uppskattade hon att Svenska soldater deltar i dödandet av oskyldiga fattiga småbrukare i Afghanistan. Hon trodde ju t o m att Sverige var medlem av NATO.
Lydmedia är alldeles förskräckliga och kan inte smälta att Wikileaks offentliggjorde det smutsigaste i USA krigföring och diplomati. Sådant de känt till länge men tigit med för att behaga makten. Assanges civilkurage lämnas inte ostraffat av politiker där de flesta har slutat att tänka själva utan gång på gång som mekaniska nickedockor rättar in sig ledet oavsett partiledningens tokigheter.
Nu blir de påminda om sin egen brist på civilkurage som de kanske hade en gång som ungdomsklubbister. Sådant är obehagligt och väcker vrede mot den som har rättspatos och vågar stå för sina etiska värdringar. Det som verkligen är en bristvara i dagens politiska värld.
Och regeringen kan räkna med ett starkt stöd från de korrumperade stora redaktionerna om de bryter ett ev löfte om att inte utlämna Julian Assange.
Det finns överhuvudtaget väldigt lite moral eller etik kvar i politiken eller bland flertalet politiska kommentatorer utan man måste ständigt vara beredd på riktigt obehagliga politiska överraskningar. Där rena galenskaper villigt och inställsamt presenteras av lydmedia som något helt naturligt.

Quelle - källa - source

Donnerstag, 14. Juni 2012

Den förgiftade jordgubben

Rune Lanestrand
14 juni 2012

Inför jordgubbssäsongen vill jag uppdatera mig och beställer från Jordbruksverket information om växtgifter i bärodling. Det är ingen rolig läsning för den som tycker om jordgubbar. För jordgubben är vid sidan av potatis den i särklass mest besprutade.

För att bekämpa svampangrepp finns 13 olika preparat, 9 olika insektsmedel, 8 preparat mot kvalster och 14 olika växtgifter mot ogräs. Sammanlagt 44 preparat varav 33 är, p g a sin giftighet, förbjudna att användas i ekologisk, KRAV-godkänd jordgubbsodling.

Lantbruksuniversitet tycks främst utbilda kemister i takt med att GMO-företag och gifttillverkare sponsrar utbildningen. Agronomerna ser bara hot och tar till alla slags kemiska medel. De ser inte vilka risker de utsätter konsumenterna och odlarna för eller den obalans de skapar i naturen och som faktiskt bidrar till att på sikt öka angreppen.

Odling av jordgubbar har tyvärr antagit ren industrikaraktär där hela armadan av gifter används. I Jordbruksverkets förteckning över skadegörare räknar experterna upp inte mindre än 23 hot mot jordgubbarna. Allt från Gråmögel, Svartröta, Ludet ängsstinkfly till Nålnematoder. Och allt ska sprutas bort. För hobbyodlaren måste det framstå som ett under att det utan alla dessa preparat går att odla jordgubbar överhuvudtaget.

Det är inga ofarliga preparat. Har själv en skadad lunga efter att ha ätit jordgubbar som besprutats med ett växtgift som enligt tillverkaren kan ge obotliga lung- och njurskador. Gifterna kan också bidra till ökad allergi, astma och cancer. Värst utsatta är förstås de som arbetar i jordgubbsodlingarna. Även om de skyddar sig med gasmask, handskar och skyddskläder.

Så här beskriver fabrikanten själv ett av sina farliga preparat, Betanal, under Riskupplysningar:
Mycket giftigt vid inandning. Irriterar andningsorganen. Mycket giftigt för vattenlevande organismer. Kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön. Vid olycksfall, illamående eller annan påverkan, kontakta omedelbart läkare. Giftig för fjärilar, bin och andra pollinerande insekter.

Den regniga försommaren innebär extra mycket besprutning. Dessutom har LRF som lägger miljoner på att i framställa sig som miljövänligt begärt och fått dispens av KEMI (Kemikalieinspektionen) för det i jordgubbar förbjudna starka växtgiftet Betanal. Lantmännen som ryms under LRF-paraplyet är storsäljare av växtgifter.

Det är LRF som har märket Svenskt Sigill som tillåter både konstgödsel och växtgifter medan många luras tro att det är något slags kravmärke.


Quelle - källa - source

Dienstag, 12. Juni 2012

Japanska kvinnor uppvaktar premiärminister Yoshihiko Noda

Den här filmen skulle spridas vitt och brett. Efter har sett den - vem har modet att fortfarande försvara atomenergin?

Rune Lanestrand
11. juni 2012

En oerhört gripande film när japanska kvinnor tar sig till premiärministerns kansli och vittnar om sina helvetiska upplevelser efter reaktorhaveriet i Fukushima. (Obs att det tar lite tid innan ljudet kommer.)

video





källa

Donnerstag, 7. Juni 2012

Det vill jag fira på nationaldagen

Rune Lanestrand

6 juni 2012

Jag vill fira minnet av min barndoms Sverige. Innan hjulen hade börjat rulla så fort att vi människor inte längre hänger med. Då det lokala samhället fortfarande fungerade och man inte behövde shoppa för att få en kick. Det räckte att mellan rovgallring och höhässjning ta ett dopp i ån, på kvällen spela fotboll eller cykla till Bergsjön och bada. Vi fick som barn jobba hårt när det var höskörd och andra anstider. Men vi hade väldigt kul också.

Då fanns två livsmedelsbutiker, en charkuterist och postboxar i väntrummet i Väne-Ryrs lilla järnvägsstationen. Där man kunde hämta ut paket med spännande saker från Clas Ohlson och tågen stannade. Man kunde t o m kliva på sovkupén direkt till Stockholm. I dag är allt detta historia. Ingen affär.Tågen rusar förbi. Strax innan stationen revs målades huset om. Jag glömmer aldrig repliken från en gammal ärrad konduktör när han såg målarna: Då ska de nog fan riva kåken. Det dröjde bara ett halvår så var stationshuset borta.

Lantbrevbäraren får inte längre, på grund av rånrisken, ha pengar med sig. Inte ens pensionen får brevbäraren längre ha med sig ut till bygdens pensionärer.
Jag vill fira den tid då man hjälptes åt, grannar emellan. Man gick tillsammans och tog upp potatis och tröskade. Från det senare ett fint minne. En familj råkade illa ut. Mannen i huset hade suttit och lagat säckar kvällen innan tröskningen. När han sedan på kvällen skulle gå ut i lagårn och strö för korna skulle han borsta av sig hackelsen. Då bar det sig så illa att han trasade sönder fingrarna på den stora stoppnålen som han hade fäst på rockslaget. Han fick resa till sjukhuset och få det sytt.

De tre-fyra granngårdarna som ingick i trösklaget tröskade åt familjen. Med exemplet vill jag visa att här också fanns ett socialt säkerhetsnät som fungerade mycket bättre för dessa små gårdar än dagens avbytare inom jordbruket. Som småbrukare inte har råd med. Det storskaliga har rivit sönder den trygga infrastruktur som av nödvändighet växt fram genom generationer. Den ”välsignade” stordriften och globaliseringen har tagit över. Ensamheten breder i dag också ut sig på landsbygden.

I dag är den vanliga bilden att en eller ett par sönderstressade unga jordbrukare arrenderar och sköter traktens jordbruk. Oftast med ren monokultur. T ex spannmål eller potatis.

Jag vill fira den tid då man hade tid att umgås och det var naturligt att hjälpas åt grannar emellan. Och det fanns fler ärliga politiker som tyckte om sitt land. Det var innan Sverige hade en tanke på att kriga ihop med NATO och USA och EU öppnade upp för östeuropeiska stöldligor som också härjar på landsbygden
Innan de globala GMO-företagen, kemiföretagen, lantbruksuniversitetet, Jordbruksverket, LRF, lantbrukskooperationen och agronomer börjat sin hjärntvätt och lyckats lurat bönderna att förgifta sina jordar som ger förorenade livsmedel. Innan var tredje elev i en skolklass blev allergisk, i någon form. I min skola i Lane-Ryr, på 50-talet, med ett 40-tal elever, fanns ingen som var allergisk.

Jag vill fira den tid då man bara behövde låsa ytterdörren till natten. Då äldre personer och handikappade inte riskerade att utsättas för oprovocerat våld. Innan gängbråken, innan elever tände på skolor eller tiden då lärare inte behövde vara rädda för sina elever.

Innan knivdåd, mord och våldtäkter blev dagliga inslag i nyheterna. Innan underhållningsvåldet i tv nått det oilidligas gräns och innan kvällstidningarnas löpsedlar spred sitt deprimerande budskap i varje nummer i varje vrå av landet.
Flaggan är hissad på Nyttorp. Den ska vaja för hopp om en framtid där vi gemensamt kan återupprätta den självtillit och gemenskap som fanns och det som var bra i min barndoms samhälle. Det går säkert om bara viljan finns.


Quelle - källa - source

Samstag, 2. Juni 2012

Avslöjande besök i Syrien

Valkampanj i Damaskus.
livlig debatt och agitation innanför valet den 7 maj



Avslöjande besök i Syrien

Valkampanj i Damaskus.
Oppositionella som verkar öppet i Damaskus. Kandidater som debatterar livligt inför parlamentsvalet. Ekonomen som lyfter fram nyliberalismens roll i konflikten. Hashim al-Malki berättar om sitt besök i Syrien.
Publicerad 30 maj 2012

Hashim al-Malki och Khalid al-Abbud
Hashim al-Malki och Khalid al-Abbud
Fakta och bakgrund
De styrande i Syrien
  • Nationella progressiva fronten leds av Baathpartiet. I den ingår ytterligare tio politiska partier, däribland Socialistiska unionister och två kommunistpartier.
  • De sistnämnda har i olika grad agerat opposition inom systemets ramar.
Oppositionen
  • Oppositionens många smågrupper har gått samman i tre paraplyorganisationer:
  • Syriska nationella rådet (SNC) Har sin bas i Turkiet och leds av Muslimska brödraskapet. Stöder Fria syriska armén. Vägrar att förhandla med regimen. Vill ha en utländsk militär insats.
  • Nationella koordinationskommittén för demokratisk förändring (NCC) Vill störta regimen, men säger nej till våld, etnisk-religiös splittring och utländsk inblandning.
  • Folkfronten för förändring och befrielse (PFCL) Vill ha genomgripande reformer, men förespråkar nationell enighet mot utländsk inblan-dning. Deltog i valet. Kritisk mot valfusk men beslutade ändå att delta i den politiska processen.
Parlamentsvalet 7 maj
  • Valdeltagandet var 51 procent. Med tanke på den inbördeskrigsliknande situationen i delar av landet och återkommande terrordåd är det ingen sensationellt låg siffra.
  • 209 av de totalt 250 parlamentarikerna är invalda för första gången.
  • Baathpartiet och dess allierade i Nationella progressiva fronten fick drygt 150 mandat.
  • Oberoende kandidater vann över 90.
  • Oppositionsalliansen PFCL tog fem och nybildade Demokratiska partiet fick en plats.

– Medierapporteringen är ensidig och överdriven och baseras på källor som stöder oppositionen. Journalisterna försöker inte ens få uppgifterna om vem som är skyldig till dödandet eller terrorbombningarna bekräftade, säger Hashim al-Malki när vi talar med honom efter hemkomsten. Han var en av fem svenskar med journalistvisum, som i början av maj reste till Syrien.
– Vi mötte många som talade om de väpnade gruppernas terror. I väst läggs all skuld på regeringen. Jag tycker att det är allvarligt när man i väst inte talar om och fördömer terrorism.
• Det påstås ofta att Syrien vägrar låta journalister arbeta fritt. Såg ni bara vad regimen ville att ni skulle se?
– Nej, vi träffade vilka vi ville och flera möten arrangerades via privata kontakter. Till exempel bokade vi ett möte med en av de mest kritiska oppositionsallianserna, som vägrar dialog med regeringen och uppmanade till bojkott av valet.
Abd al-Aziz al-Khayir
Abd al-Aziz
Hashim al-Malki erkänner att de var lite oroade när de begav sig till högkvarteret för Nationella samordningskommittén för demokratisk förändring (NCC).
– Vi var också påverkade av mediebilden som säger att regimen bevakar och slår till hårt mot oppositionen. Vi trodde att kontoret skulle ligga undanskymt i en gränd. Det stämde inte. Det låg öppet i Damaskus hjärta, och där var fullt med folk som kom och gick.
Svenskarna fick träffa Abd al-Aziz al-Khayir från NCC:s ledning. Han kallade regimen diktatorisk, beskyllde den för våld mot folket och krävde en övergångsregering under tiden som en ny konstitution skrivs.
– Han framförde sina åsikter helt öppet, precis som oppositionsalliansen gjort inför andra journalister. Det är ingen som sätter dem i fängelse för det, och de har stor rörelsefrihet.
I december förra året kunde NCC-ledarna resa utomlands för förhandlingar med den i väst mest kända oppositionsalliansen, Syriska nationella rådet (SNC). Men samtalen om en enad front gick i stöpet.
– Oavsett vad man tycker om NCC så värnar de Syriens självständighet, säger Hashim al-Malki. De är emot de väpnade grupperna och den utländska inblandningen. NCC känner sig också hotade av de religiösa fanatiker och terrorister som nu släppts lösa. Syriska nationella rådet, som backas upp av väst, Turkiet och Gulfstaterna, har andra syften. De vill ha en utländsk militär insats.

Munir al-Hamish
En person som gjorde stort intryck på svenskarna var Munir al-Hamish, professor i ekonomi och ledamot i kommittén för nationell dialog. Han fördömde de väpnade grupperna liksom Gulfstaterna som levererar vapen. Men han påpekade att Syriens regering bär stor skuld till konflikten genom dess nyliberala reformer.
– Under 1980- och 1990-talet var Världsbanken ett skällsord i Syrien. På 2000-talet började man ta emot delegationer från Världsbanken och underkastade sig dess rekommendationer, säger Hashim al-Malki och refererar ekonomiprofessorns beskrivning.
Besluten att ta bort subventioner på inhemskt producerade varor och samtidigt öppna gränserna fick dramatiska följder. Billiga varor från EU och Turkiet vällde in och konkurrerade ut syriska produkter. Fabriker tvingades stänga och arbetare förlorade jobbet. Hantverkare och andra småskaliga producenter kunde inte längre försörja sig.
– Många har lämnat landsbygden och lever i slumområden i storstädernas utkanter. Arbetslösheten har ökat mycket. Allt har förvärrats av de ekonomiska sanktionerna. Munir al-Hamish menar att det bland de fattiga i förorterna och på landsbygden finns en grogrund för religiös extremism, sekterism och andra reaktionära idéer.
• Vad är Munir al-Hamishs alternativ till nyliberalismen?
– En planerad ekonomi där staten för en rättvis fördelningspolitik och återtar ansvaret för att ge människor utbildning och jobb. Jag vill tillägga att Munir al-Hamish är en varm anhängare av Gunnar Myrdal, vars teorier och forskning spelat stor roll för socialistiska ekonomer i arabvärlden.
Trots upptrappningen av våldet menar Hashim al-Malki att det finns positiva tecken. Som den ökade öppenheten och livliga politiska debatten inför valet 7 maj.
– I statliga och ickestatliga medier såg vi debatter mellan partier som ingår i Nationella progressiva fronten och med oppositionella partier. Även inom fronten finns stora meningsskiljaktigheter i sociala och politiska frågor.
• Din bild stämmer inte alls med hur valet beskrivits i väst. ”Bluffval” eller ”ett grymt skämt” är vad vi fått höra.
– Jag menar att det har skett framsteg i den demokratiska processen, säger Hashim al-Malki och avslutar med att ge ytterligare ett exempel:
– Khalid al-Abbud är vice talman i parlamentet och företräder Socialistiska unionister. Det är ett litet parti som är ”nasserister”, efter Egyptens socialistiske president Gamal Abdel Nasser, panarabismens kedare. Khalid al-Abbud stod på tolfte plats på Nationella progressiva frontens lista i Damaskus. Men han fick fler röster än de elva som stod före honom. Detta visar att syrierna gjorde ett medvetet val när de röstade.