Montag, 30. Juni 2014

PROFESSOR SAIBABA ANGÅR OSS ALLA!


Jan Myrdal
30 juni 2014

På nätet går det att på olika språk läsa om hur professor G. N. Saibaba vid Delhi Universitetet suttit fängslad sedan den 9 maj 2014. Jag kan dock inte se att något om detta tryckts i någon svensk officiell eller officiös papperstidning. Men frågan angår i högsta grad Aftonbladets läsare.

Professor G. N. Saibaba undervisar i litteratur vid Ram Lal Anand College. Han inbjöd också mig att föreläsa. Om Strindberg. Där har funnits även svenska studenter. Senast jag såg honom var här i Varberg för två år sedan när Sven Lindqvist prisbelönades. Skälet till att han fängslats är att han därtill är en ledande indisk medborgarrättsaktivist vilken aktivt upplyst om och bekämpat sådana juridiska, polisiära och militära övergrepp som nu mot ursprungsbefolkningen i den blodiga ”Operation Green Hunt”.

Fyra gånger sedan september 2013 har polisen i Delhi mot honom genomfört husundersökningar och förhör utan att kunna hitta juridiska skäl att gripa honom. Den 9 maj kom dock polisen från Maharastra till Delhi utan förhandsvarning. De grep honom utan att han gavs möjlighet att nå kontakt med advokat och förde bort honom till Maharashtra. Den lag enligt vilken han där hålls är den av samtliga indiska rättighetsjurister starkt kritiserade ”Unlawful Activities Prevention Act” (”UAPA”). G. N. Saibaba skall enligt anklagelsen vara hemlig medlem av det i Indien förbjudna ”Communist Party of India (Maoist)” och haft kontakt med dess generalsekreterare Ganapathy. 13 juni 2014 vägrade domstolen honom borgen.

The Sunday Standard” av 20 maj 2014 rapporterade under rubriken :”Den Röda Terrorns Skrämmande Fotspår” om den säkerhetstjänstens hemligstämplade dossier, ”Maoisternas Plan för Stadsområden”, som är grund för gripandet av professor Saibaba. Den beskrev att han:

Flyer för G. N. Saibaba

... rekryterat akademiker som lärare och läkare till medlemmar av legala (over-ground) organisationer och att de deltagit i möten och skänkt pengar till maoisternas kassakistor. /.../ vissa möten i samband med vänsterextremism hade också genomförts i hans bostad 2010. Han organiserade ett möte för Jan Myrdal, en svensk författare och naxalitsympatör, någon gång i februari 2010. Myrdal sägs ha spelat roll i kontakten mellan maoistiska ledare och legala (over-ground) kadrer genom att utnyttja sin 'författar'-profil. /.../ Planen är att nå sådan styrka, så mycket vapen och så stort folkligt stöd att en samtidig resning i alla områden inom den röda korridoren kunde omvandlas till en massrevolution som vore självbärande.”

Det som där skrivs om mig är även i detaljer och datum fel – vilket jag kan ta upp på annat sätt - men det motsvarar vad säkerhetsministern Jitendra Sing upplyste Rajya Sabha (överhuset i det indiska parlamentet, JM) om den 16 maj 2012: ”Under sin vistelse i Indien gav Jan Myrdal råd till CPI (Maoist) om hur de skulle vinna stöd från medelklassen i Indien genom att inrikta sin propaganda mot säkerhetsstyrkorna och framhäva människorättsfrågor.”

Professor G. N. Saibabas hälsotillstånd är nu dåligt. Han sitter i isolationscell i fängelset utan att ges tillgång till den vård han som hjärtpatient skulle behöva. Att myndigheterna i Maharashtra inte vill ge honom den är i det kast och klassridna indiska samhället helt självklart. Han är en som enligt de i Indien traditionellt härskande inte borde få finnas. Han är från en fattigbondefamilj i Andhra. Han är rullstolsbunden och till 90% invalid. Den rullstolen kunde han skaffa sig först när han började kunna försörja sig som lärare i Delhi. Sedan treårsåldern hade han fått krypa fram. Enbart med hjälp av några landsbygdslärare vilka tidigt såg hans studiebegåvning och sedan stipendier – och vänner – har han kunnat kämpa sig fram genom skolorna. Detta har format hans karaktär och världsbild samman med läsningen av de stora teluguförfattarna som Sri Sri – och den även Sverige närstående kenyanske författare Ngugi Wa Thiong'o som han lärde känna personligen.

Professorer och studenter i Delhi liksom rättighetsaktivister och fackligt/politiskt engagerade i hela Indien arbetar nu för att bilda opinion mot det rättsliga övergreppet mot professor G. N. Saibaba. Ja, världen över pågår namninsamlingar och protester. Dock, jag känner Indien. Nog kan man hävda att erfarenhet lär att protester inte betyder mycket så som maktstrukturen i Indien är. Men å andra sidan är Indien ingen fascistiskt rättslös diktatur. Det är inte ett samhälle ens som Pinochets Chile. Rättsläget är nu också långt bättre än det var i Brittiska Indien. Det som kan rädda G. N. Saibaba är dock inte bara protester, ens internationella. Jag föreslår därför att vi börjar med att i Sverige söka organisera en brett sammansatt grupp jurister vilka reser ner och på platsen undersöker situationen för G. N. Saibaba och andra politiska fångar.

Jag bör förklara vad jag menar med brett. Det är inte en skenfråga. Visst finns odugliga och anpassliga jurister i Sverige som på andra håll. Men viktigare är att det faktiskt finns jurister vilka oavsett någon deras egen höger-vänsterfärg (ideologi) faktiskt tar tillsynes formella frågor på verkligt allvar. Låt dem samla en grupp som beger sig till Indien.


Keine Kommentare:

Kommentar veröffentlichen