EU förlorade slaget om Ukraina

Stefan Lindgren
25 november 2013

I torsdags beslutade Ukrainas regering att uppskjuta förhandlingarna om ett associationsavtal med EU. President Viktor Janukovitj föreslår samtidigt trepartssamtal Ryssland-Ukraina-EU.

Av de sex forna sovjetrepubliker som ingått partnerskap med EU har Ukraina, med sina rika mineralresurser, sin stora landmassa och sina 46 miljoner invånare hela tiden varit EU:s huvudmål.

”Regeringens beslut är grundat på ekonomiska skäl”, förklarade Ukrainas premiärminister Nikolaj Azarov i parlamentet radan i fredags. ”Beslutet är dock av taktisk karaktär och ändrar inte våra strategiska mål”, sa han.

Ukrainas ledning har helt enkelt insett att förlusten av marknader i den ryskledda tullunionen skulle vara ett dråpslag för Ukrainas ekonomi. Mer än 60 procent av
Ukrainas export går till det forna Sovjet och den skulle krympa kraftigt vid en EU-association.


Azarov sa att uppgifter om att EU erbjudit 20 miljarder euro i stöd till Ukraina är falska. Som mest har man lovat 1 miljard euro. Då är Ukrainas kostnader för att ställa om sitt näringsliv till EU:s standarder, lagar och regler, enligt ”världens mest försiktig uppskattning”, 150-160 miljarder euro, sa Azarov.

Landet är skyldigt ryska Gazprom nästan 1,3 miljarder dollar och skulle Ukraina gå till EU bortfaller de rabatter som Ryssland beviljar Ukraina. Landet har nyligen fått
sig dikterat mycket stränga villkor för nya IMF-krediter.

”IMF:s ståndpunkt som den presenteras i brevet daterat 20 november var droppen”, sa Azarov. I brevet kräver IMF omedelbara avgiftshöjningar för bostäder och kommunal service, frysta löner och pensioner samt avskaffande av alla jordbrukssubventioner.

Höga EU-ombud har åkt i skytteltrafik till Kiev. Pat Cox, tidigare ordförande i Europaparlamentets och förre polske presidenten Aleksander Kwasniewski har sammanlagt besökt Kiev 27 gånger i sina övertalningsförsök, men det har alltså inte hjälpt.

Att Ukrainas parlament i torsdags med stor majoritet röstade ner sex förslag som skulle ha lett till frigivning av förra premiärministern Julija Timosjenko var i sig
tillräckligt för att stoppa EU-avtalet. Nu får EU sätta sina förhoppningar till att de politiska förhållandena kan tippa till EU:s favör i presidentvalet 2015.

EU:s misslyckande kommer naturligtvis att analyseras och de som formulerat EU:s linje, bl.a. Sveriges Carl Bildt, får räkna med kritik. Det finns anledning att tro att bl.a. Tyskland inte är så missnöjt med en paus i Ukrainaförhandlingarna.

Ukrainas regering måste hitta mer än 17 miljarder dollar att betala räntor och amorteringar nästa år. Inklusive den privata sektorn har Ukraina skuldåterbetalningar på mer än 60 miljarder dollar det kommande året. Räntan på Ukrainas statsskuld ligger f.n. 9,23 procent över räntan på amerikanska statsobligationer, vilket innebär att ”marknaden” räknar med statsbankrutt
som ett reellt alternativ.

En representant för Ukrainas opposition, Arsenij Jatsenjuk kallar regeringens beslut att uppskjuta EUförhandlingarna ”olagligt och icke-konstruktivt” och lovade att väcka riksrättsåtal mot president Janukovitj för ”förräderi”.

På Kievs gator utbröt i helgen massdemonstrationer, både för och emot regeringens beslut.

reuters, new york times 22/11, vesti nedeli 24/11

källa