Förra veckan i november 2010 promenerade jag längs Södermalmvägen i Stockholm och tittade på den väldiga byggnadsplatsen där man håller på att gräva en ny tunnel för pendeltåg från Söder till Riddarholmen och vidare till centralen. Då kom en medelålders man med hjälm och mustasch ut från en ponton och tittade på mig med ett vänligt leende och humor i blicken. - Ett väldigt jobb ni håller på med, sade jag. - Pardon, I don't understand. I'm only three weeks here. Så jag upprepade mina ord på engelska och frågade vårifrån han kommer. - Irland, sade han. Jaha, då förstår jag. Där går det väl inte så bra med de bankarna som plockar folk på pengar.
- Nej, sade han. Och det värsta är att regeringen är med på deras jävla spel. Bankerna fuskar bort pengarna och vi skall betala.
- Just, menade jag. Men så går det till överallt. Här och i Tyskland, i USA överallt. Istället för att bura in dom.
- Då behövs en revolution. En blodig revolution.
Jag höll med och han sprang vidare över gatan och in i tunneln.
Ja och för en revolution behövs mera av din sort, tänkte jag.
Keine Kommentare:
Kommentar veröffentlichen