Lägger ner den här bloggen.

Visst fanns det några trogna läsare på den här bloggen. Men intresset är alltför litet.

Ni förstår väl att jobbet som jag lägger ner lönar sig inte. Den tid kan jag spara för 

min huvudblog einarschlereth.blogspot.com (eller också helt enkelt einartysken). Där 

är det i genomsnitt 5000 hits per dag. Ibland upp till 10000. Dessutom från hela 

globen - USA (näststörst efter Tyskland, Schweiz, Österrike), Ryssland, China, Indien 

och många andra länder med fler läsare än här i Sverige. Likaså i den lilla svenska blog-världen blir

jag helt och hållit ignorerat. Känns lite trist efter precis 20 år i Småland. Och därför

blev bloggen också mer och mer försummat. Hoppas att ni förstår.

En annan sida av Vilhelm Moberg!

Jag tacker Ulf Nilsson att han gav mig tillstånd för publiceringen av detta hans tal som visar hans intima kännedom av Mobergs liv och verk. Därför kan han se hur mångsidig det är. Man kan ju hamnar helt fel i bedömningen av Moberg  om man slår hupp fel sida  eller fel bok. Jag syftar särskilt på Utvandrarromaner II och III. Då blir man helt förbannat på  hans okritiska syn på  USA och urbefolkningen. Men går man tillbaka till början av hans litterära verk då hittar man upprorsmannen, refraktären, en man som kämpar mot ekonomiska och sociala orättnivsor. Likadant är det när man ser hans insatser efter USA-tiden. Ulf nämnar 'Min svenska historia' mera i förbigående men jag tycker att det är en av hans centrala verk. Där träder tydligt fram hans lidelse för folket och - inte att glömma - för kvinnornas lidanden och deras stora insatser för samhället. Jag tror att han nog var den förste som tog upp den sidan - långt innan femininism fanns. Bernt Engelmann i Tyskland och Howard Zinn i USA tog ju efter honom med en folkets historia. Men deras verk har inte djupet av Mobergs berättelse. Inte samma kännedom om folket, den varma sympatin för folket, sammanhörigheten med folket. Och där håller jag med Ulf att det är dags för en redig nyupplaga av 'Min fokets historia'.

En annan sida av Vilhelm Moberg!

Ulf Nilsson
Korpamoen juli 2014

Kära vänner, tack för att jag får komma hit och ge min syn på en annan sida av Vilhelm Moberg.
Ett otal gånger, under mer än 25 års tid, har jag besökt Ljuder, Korpamoen, kyrkan och Åkerby vägskäl. Under dessa besök berättar jag om Moberg och hans romanfigurer och det blir ju ganska naturligt dominerat av Utvandrarromanen, så mycket att jag ibland blir arg på mig själv! Arg därför att Utvandrarromanen förvisso är Mobergs storverk men den riskerar att skymma alla de andra bra böckerna han skrev, de böcker som visar en annan sida av Moberg!

Efter att i helgen varit på ”En dag med Moberg” och i måndags (30/6 -14) läst SMPs ledare finns det verkligen anledning att berätta om denna Mobergs andra sida.
Vilhelm Moberg är förvisso inte bortglömd – det är därför vi samlats här,
och det var fullt hus på Dag med Moberg, men hur är han ihågkommen?

Överheten i form av utbildningsminister Jan Björklund (tror jag) vill göra hans Utvandrarepos till Sveriges nationalepos, det vore verkligen att göra Moberg orättvisa! Ungefär som när Karl-Oskar blir namnet på en privatskolekoncern!

Eller jämför med Nils Dacke: I Vissefjärda och Virserum står statyer som minner om Nils Dacke och det uppror han ledde. Nils Dacke är alltså inte bortglömd, men vilken bild har vi av honom idag?
Han kämpade ju faktiskt med vapen för att bevara självstyret, sänka eller avskaffa skatter och mot fogdarnas övergrepp - den tidens rättsröta!
Nils Dacke var alltså en upprorsledare mot överheten, mot kung Gustav Vasa!
Dessutom ledde Dacke lömska överfall på kung Gustav Vasa legosoldater, idag hade han nog kallats terrorist!
Men det gör man inte, idag förknippas han med bröd, rallytävlingar, bussbolag och skolor, hedrande kanske men risken är att han blir ett ofarligt monument, som en staty!

PROFESSOR SAIBABA ANGÅR OSS ALLA!

Jan Myrdal

30 juni 2014

På nätet går det att på olika språk läsa om hur professor G. N. Saibaba vid Delhi Universitetet suttit fängslad sedan den 9 maj 2014. Jag kan dock inte se att något om detta tryckts i någon svensk officiell eller officiös papperstidning. Men frågan angår i högsta grad Aftonbladets läsare.

Professor G. N. Saibaba undervisar i litteratur vid Ram Lal Anand College. Han inbjöd också mig att föreläsa. Om Strindberg. Där har funnits även svenska studenter. Senast jag såg honom var här i Varberg för två år sedan när Sven Lindqvist prisbelönades. Skälet till att han fängslats är att han därtill är en ledande indisk medborgarrättsaktivist vilken aktivt upplyst om och bekämpat sådana juridiska, polisiära och militära övergrepp som nu mot ursprungsbefolkningen i den blodiga ”Operation Green Hunt”.

Fyra gånger sedan september 2013 har polisen i Delhi mot honom genomfört husundersökningar och förhör utan att kunna hitta juridiska skäl att gripa honom. Den 9 maj kom dock polisen från Maharastra till Delhi utan förhandsvarning. De grep honom utan att han gavs möjlighet att nå kontakt med advokat och förde bort honom till Maharashtra. Den lag enligt vilken han där hålls är den av samtliga indiska rättighetsjurister starkt kritiserade ”Unlawful Activities Prevention Act” (”UAPA”). G. N. Saibaba skall enligt anklagelsen vara hemlig medlem av det i Indien förbjudna ”Communist Party of India (Maoist)” och haft kontakt med dess generalsekreterare Ganapathy. 13 juni 2014 vägrade domstolen honom borgen.

”The Sunday Standard” av 20 maj 2014 rapporterade under rubriken :”Den Röda Terrorns Skrämmande Fotspår” om den säkerhetstjänstens hemligstämplade dossier, ”Maoisternas Plan för Stadsområden”, som är grund för gripandet av professor Saibaba. Den beskrev att han:

Flyer för G. N. Saibaba

STÅ UPP FÖR IRAK!

BRÜSSEL TRIBUNAL

STÅ UPP FÖR IRAK! 

by International Anti-Occupation Network on 27-06-2014

Appell till världens antikrigsrörelser från det internationella anti-ockupationsnätverket I.A.O.N.

Ett årtionde av krig och ockupation har inte besegrat det irakiska folkets beslutsamhet att återfå sin nationella självständighet. USA:s försök att erövra Irak har misslyckats på grund av irakiernas fortsatta motstånd och deras vägran att låta sig underkuvas. Den politiska process som ockupationen påtvingat har lett till en sekteristisk och etnisk uppdelning, ett resultat av en medveten politik för att försvaga och faktiskt förgöra den nationella identiteten i det som en gång var det mest utvecklade landet i arabvärlden. Även om USA:s politik för att rekonstruera Mellanöstern efter sina egna planer har misslyckats, fortsätter USA att tala om att dela landet i tre delar som en sista utväg för att garantera kontroll över oljeresurserna i området.

    Al-Malikiregimen, som lämnats kvar som väktare av amerikanska intressen under de villkor som dikterades av Bremers dekret och den påtvingade författningen, har visat sig oförmögen att förverkliga det irakiska folkets strävanden och förhoppningar om fred och självbestämmande. Stora delar av befolkningen förblir utsatta för förtryck eller fängslanden samt uteslutna från politiskt bestämmande över sitt lands öde. De korrupta politikerna och det så kallade parlamentet i den gröna zonen har fortsatt att tjäna utländska makters intressen snarare än det irakiska folkets. Dessa politiker har ingen roll att spela i kampen för fred och försoning i Irak.

Hopp om vapenvila grusat

Ryska Posten 815

Stefan Lindgren
16 juni 2014

De förhoppningar om vapenvila som väcktes av ett uttalande av den nyvalde presidenten Petro Porosjenko grusades snart.

Tidigt på lördagsmorgonen lokal tid sköts ett trupptransportplan av typen Il -76 ned före landning på Lugansk flygplats. I kraschen dödades 49 soldater, utsända av i Kiev.
Uppgifterna bekräftas av försvarsministeriet.

Självförsvarsstyrkorna har tagit på sig nedskjutningen, men enligt en version kan nedskjutningen ha följt av att ett Kievregemente, bördigt från Dnepropetrovsk, samma dag hissat upprorsflagg och börjat beskjuta ett regemente från Lvov.

Båda är förlagda till Lugansk flygplats och det kraschade planet innehöll förstärkningar till Dnepropetrovskregementet. Det faktum att Kiev hela tiden sänder in nya styrkor och fortsätter artilleri- och flygbeskjutning av Lugansk och Slavjansk strider mot president Porosjenkos utfästelser om eld upphör ”den här veckan”.

På lördagmorgonen 04.30 lokal tid lyckades självförsvarstyrkor i staden Gorlovka i östra Ukraina skjuta ned annat plan - en Suchoj-24 jetbombare. Piloten är vid liv
och har tagits för förhör av självförsvarsstyrkorna. Ett annat Suchoj-plan hann dock bomba ut den lokala polisstationen.

Den Judiska statens judiskhet speglad i ett återbesök

Posted on 12 maj 2014 | Kommentering avstängd

Skrivet av Lasse Wilhelmson



Bethlehem

Jag anländer till Bethlehem från Ben Gurions flygplats med taxi på samma motorväg som alla turister. De färdas i bussar med sina judiska guider. Mängder av pilgrimer från hela världen väller in i Födelsekyrkan vid torget Manger Square. Kanske den heligaste platsen för kristna i hela världen? De köper souvenirer och åker hem igen som om palestinier inte existerar. Det prestigefyllda Peace Center, finansierat av svenska SIDA, ligger mittemot.

Staden är belägen strax söder om Jerusalem och är omgärdad av Muren och stängsel. Invånarnas rörelsefrihet begränsas därutöver av check-points och de hänvisas till krokiga omvägar. Godtyckliga resetillstånd till områden utanför staden splittrar familjer och släkter som levt i Bethlehem med omgivningar i flera tusen år.

Har också antisemitiska slagord blivit rumsrena i SVT?

Vilken skandal.  de svenska medier kan inte ens låta bli med sin hets mot Ryssland under en internationell festival. Att behandla två unga tjejer på det viset är avskyvärd. Men de skäms troligtvis inte det minsta och inte heller för sina antisemitiska inlägg.

Har också antisemitiska slagord blivit rumsrena i SVT?

Publicerat den: 13 maj, 2014 - 14:36

I lördags tittade miljontals människor i Europa på sändningen från Eurovision Song Contest. Manifestation sades stå för ”kärlek” och ”tolerans”, men blev en uppvisning i pöbelaktig utfrysning och mobbning av ”de andra”. Som en logisk följd av detta har även antisemitiska slagord passerat obemärkt.

Det var tydligt att de ryska sångerskorna inte behandlades som två unga tjejer som deltar på ett musikevenemang, utan som politiska representanter för det land som USA och EU just nu befinner sig i konflikt med. Vulgära, kvinnofientliga kommentarer – som påminner om vissa anonyma näthatares retorik om ”MENA-folket” – hade fällts om de ryska tjejernas klädsel redan innan lördagssändningen i svensk mainstream press. Kommentarer som säkerligen omvandlats till sin motsats bara om de unga tjejerna blottat sina bröst och skrikit ”Ner med Putin!”

The Tolmachevy Twins, de ryska tvillingarna

De ryska och vitryska poänguppläsarna möttes med påtaglig kyla och utfrysning. Samtidigt som deras ukrainska motsvarighet välkomnandes trots att hon inledde sitt anförande med ett nationalistiskt slagord med tydliga kopplingar till andra världskrigets nazistiska och antisemitiska krafter.